att leva med en sjukdom tär på ens livskraft ibland.
Ibland fudnerar jag varför jag ens försöker den kommer ju ändå allti finnas där för att försöka förstöra.
varför kämpa när de inte blir någon ändring i slutet ändå!.
dagar som denna önskar jag mig själv bort från denna jords yta.
för här finns inget för mig, bara personer jag sårar och skadar för att jag existera.
jag kan inte kontrollera allt runt mig och blir straffad varje dag tackvare det.
varför måste jag vara så annorlund räcker det inte att jag är tjej och har tjej..
mer punkter på "freak" listan staplas..
jag vill bara vara...
"mig"....
och accepterad..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar